I kväll plågade jag på mig mina dubbklädda Icebug. Grymt svårt att knyta skorna med min kraftlösa arm, men ändå. Måste ändå "bränna upp" den gigantiska semlan jag tvångsmässigt snörde i mig till mellanmål.
Hursom. Jag springer ju inte gärna elljusspår. Det är en gammal parfymallergi som ständigt gör sig påmind. Dessvärre gäller det inte bara damparfym utan även herrdofter från samma typ av spår som stör ut vitala delar av min hjärna. Får man liksom leva med. Det går bra när man bor nära skogen.
Men nu på "vintern" funkade det faktiskt. Lite snörester och is kvar på marken påminner ändå om vad det borde vara för årstid. Det lilla blasket på marken lyckas på något magiskt sätt suga upp parfymoset.
Det räcker för att jag skall minnas fjolåret, men även för att få en nästan ohanterbar längtan till nästa år. Och då frisk och stark få mysa runt det nyröjda och breddade, i särklass, bästa elljusspåret i Stockholm.
På skidor!!
Så naturskönt och lagom jobbigt böljar det fram som en högenergiring genom mitt "vardagsrum".
En manchesterprydd skejtbädd på den banan och byxorna är inte torra trots funktionsmaterial.
SF
 |
| Om någon hade glömt! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar