Fullbordat!

Nu sprang(lufsade) jag hela Ågestareflexen med nya sträckningen komplett. Känns helt fantastiskt.
Banan blir bara ca 800 meter längre, men som sagt med 2 km helt ny sträckning.
Trodde inte vi skulle få ut så mycket mer av skogen, men Ågesta är magiskt.
Typ 75 minuter i inte alldeles för låg fart. Eller?

"Att få springa och åka skidor på Ågesta är det finaste en arbetargrabb från Farsta kan få uppleva"
För att manipulera lite med ett något mindre betydelsefullt citat.

Nu är det bara reflexbeklädningen kvar. Örnen är passandes på väg till storstaden med sin Bodenbanjo och det är viktigt att föra detta anrika arbete vidare till nästa generation. Han har iof redan varit på en praktikperiod på Rudan, så detta blir ett utmärkt tillfälle för trivsamt umgänge under allvarliga former i veckan som kommer.

SF

"Stefan"- Ågestareflexens beskyddare.

Danne!

Jag bör ha någon form av axellås på natten i 2 veckor till så man inte sprattlar till med axeln och armen på nått dumt sätt. Inte skönt på nått sätt. Jag har hittat en något smidigare lösning som känns något bättre.
Jag stoppar ner handen innanför kallingarna helt enkelt och handen och armen blir skapligt låsta. Där finns det ju gått om plats, så att säga.

Lär finns ett samband mellan ens kroppslängd i allmänhet och tummstorlek i synnerhet och storleken på pillen.
I mitt fall går det i varje fall inte helt emot sambandet. Så mycket!
Fast jag tror inte jag avslöjat mig. Mina kompisar säger att om man kör Mazda måste man ha stor "snabel".
Det jag ibland tänker på är lång-Danne på jobbet. Han är rejält lång och har framförallt en grymt lång tumme. Fy satan!!

I dag fick jag slänga en halv låda Vitargokakor. Fick lite onda aningar efter ett par rejäla magknip under två löppass. Den enda gemensamma nämnaren var en bit energikaka strax innan löpningen.
Kakorna hade bäst före i oktober-13. Brukar inte vara nojig med datum på mat, men mycket skumma grejor i dom där kakorna som kan ligga och surna till. Trist. Typ 13 kakor för ca 20 kronor styck.
Annars ett tecken på att jag inte kunnat träna som jag planerat.  Som om det inte vore nog med all övrig skit.

Röjde upp sista biten på den nya delen av blivande Ågestareflexen 3.0. Den blir 2 km.
Det är vi mycket nöjda med och allt håller givetvis högsta klass.

SF

R.I.P

Liten Mazda-Stor Ku....

Härdsmälta!

Det läcker på Ringhals!
Måste vara nått grymt stort och viktigt. Extra insatt presskonferens. Direktsänt! Från Mora??
Vad vet dom om reaktorolyckor i Mora? Inte ett skit, visar det sig.
Puh, bara hela vasaloppsledningen på plats, plus specialinkallad meteorolog, psykolog, kurator, livscoacher och några från lobotomin på Huddinge. Tusan, man trodde ju ryssen va på väg. Det bara flödar utanför Evertsberg och myrarna "blöder"! Inte kul så klart, men ganska världsligt kan tyckas. Men fullt pådrag med helikopter, lastbilar, spaningsradar och 8000 man med skyfflar.
Fan, dé é krig!
Själv tycker jag det är värre när hundarna bajsar i skejtbädden på Ågesta eller nån mupp nödvändigtvis måste springa i dito. Men dé é ju ja dé! Skönt å sitta under (kork)eken på Ågesta och känna att avståndet till Berga by i Sälen inte kan vara långt nog.

Mmm, jag softade runt Brinkslingan från Öranvägen idag.
Inte ofta jag springer "färgprickspår", men här gör jag gärna ett undantag. Detta är ett fint skogsstigspår.
Två små gemensamma nämnare där, med boskapsfösningen i Dalarna, Brink och 9. Fast Brinkslingan är bara 9 km och inte 9 mil.
I övrigt inget mer gemensamt. Brinkslingan är ju trevlig, naturskön och sparsamt besökt.
Som man vill ha det, när man själv får välja!

SF

Långt till Sälen!

Inte lika kul!

Lite nice att vara pensionär för ett par månader, men i går kom käftsmällen.
Lönekuvertet! Huga! Som kommunanställd är det inte direkt tokfett i original. Nu hade det fått smaka karensdag och sjukskrivning. Tur man lever snålt.
Det skall löna sig att arbeta brukar ju Anders Borg och Freddy Reinfeldt säga. Stämmer rätt bra.

Har sagt det förut: Gäller att köpa på sig ett rejält lager med Fischerskidor och övriga prylar. Hålla vikten och formen, så löser det sig nog, även efter 65(eller snarare 67 för en annan).

Blev nästan lite långpass idag och körde runt nästan hela långa reflexen på Ågesta. Trevligt.
Guldfiskspåret på 350 meter varierade i alla färger utom vitt. Nu är det verkligen sista rycket på snöormen.
Såg bara en krake som körde runt runt. krävs bra psyke.
Hörde att Mörten varit där på eftermiddagen, klivit ur lastbilen, tittat sig omkring och tagit ett beslut. Här går gränsen.
Hoppat upp i hytten igen och vänt hem till sina chokladkakor i Ösmo. Ett riktigt beslut, tror jag
Men i skogen är det fint för löpning, som sagt.

SF

Fredrik har rätt!

Utmaningar!

Fick en liten idé från gårdagens dykarskor.
Det är ju så satans inne med alla sorters utmaningar nu för tiden. Det gamla, vanliga och hederliga är ju självklart ankskit.
Springa i skogen någon timme eller så är ju typ, likmask.
Nä för fasen, gärna 160 mil i omöjlig terräng, rep och hacka, upp och ner i grisdiken och sopcontainers.
Jodå!
Varför inte inte en mara i Sahara  iförd en rejäl gammaldags dykarutrustning med blyskor och en riktig stålhuva på skallen. Dykarmaran helt enkelt. Så det ger lite, så att säga!
Sen kan man bara hoppas på höjdare som: Blindvasan.
Man tejpar för ögonen så inte synen förstör intrycken från övriga sinnen. Framförallt då känseln.

Äh, jag vet inte längre. 40% är för feta, 40% gör inte ett skit, 19% skall förverkliga sig själva med nått vansinnesprojekt. Sen är det några hundra tjejer och killar kvar som trivs med vad Ågesta kan erbjuda.
Att det skall vara så svårt att fälla ner pungen å landa.

Smög faktiskt ner på högkvarteret på Rudan och snackade lite med Gerd, som faktiskt hade "stängt av" skidspåret för barnens Vasalopp. Det var helt enkelt för dåligt. Man kan inte lura barn till vad som helst. Ett riktigt beslut.
Jag lufsade runt reflexbanan och hade det som vanligt bra i skogen.
Tog en Thaiburgare i Vega, beställde ett par nya rullskidskor av Steffe på Länna och rullade sedan hem till Skogås i lilla Mazdan.
Jag börjar bli bra på sjukskrivningslivet. Lite som en invänjning till pensionärslivet. Bra!

SF

Någonting måste blivit rejält fel!

Som jag misstänkte!

Redan tidigt fattade jag att det förmodligen inte skulle bli så lätt att springa i skogen efter operationen.
Min gode vän "Lillen" gjorde en välgärning och körde över sin spinningcykel till min skidstudio.
Mycke vänligt och med stor omtanke. Jag hade dock mina aningar, men man måste våga göra obehagliga saker.
Som att Våga Vägra Vasaloppet. Känns möjligen lite tungt i början, men man vet innerst inne att man har tokrätt!
Man får ta mycke skit, men man är och förblir trygg i sig själv. Men framför allt mår man bra . 52-7, som vi skidåkare säger.

Jag har totalt sett ridit den svarta metallhästen ca 64 minuter på 1 månad. Det är inte bra. Jag fattar det.
Men för en pojke som är född och uppvuxen i ett otroligt fritt och demokratiskt västerland, kanske det friaste, går det bara inte att sitta på detta rullmonster utan rejäla skrik från sitt inre och totalt uppror i hjärnans samtliga avdelningar.
Vet inte, men som att mentalt dansa balett med dykarskor. Då av typen man drog upp Wasaskeppet med på 50-talet. Eller möjligen som att sitta på en 6 timmars operaföreställning. Varje dag, i ett halvår!
Ja, eller som att åka Vasaloppet, så alla fattar.
Jag beklagar, men cykeln har inte helt oväntat blivit en rejäl klädhängare. Förlåt Hasse!

Jodå! Det blev en fin skogstur på ca timmen i nästan vårvärme. All snö borta och rullskidsäsongen närmar sig med stormsteg. Supernice!

SF
                                                                     

Praktiskt!

Bra grepp!

Hundträning!

Händer ju allt som oftast att man möter lösa hundar när man är ute på sina löprundor. Händer ju på rullskidor också för övrigt. Speciellt nu när jag och Mr T inser att våra nya skogsstigar verkar vara väl besökta av stora hundar och deras, många gånger lätt utvecklingsstörda, ägare.

Nu när jag springer med mitellan fick jag lite lätt panik över hur lika den armställningen är dom där som tränar sina hundar att hoppa upp och hugga i underarmen. Man kan liksom aldrig vara riktigt nöjd och avslappnad.
Inte utan att man nästan känner att min mentale mentor, Paddans" tips om att alltid ha en elpistol till hands, känns välmotiverat.
Och då i första hand avsedd för Husse och Matte. Så dom lär sig nån förbannade gång!

Blev nog över timmen i skogen idag. Lite blötare än vanligt, pga det där väldigt onödiga snöfallet som naturligtvis skulle komma och hånflina en i ansiktet.

SF
                                                                               

Nu får det snart räcka!

Han bara leker!

Jarmo!

I dag var det och blev det, det värsta djäkla skitvädret som möjligen går att beskriva.
Rövväder helt enkelt.
Väcks i princip av snickaren vid 7.30. Spisen har som sagt semester, och microgröt är inte ok.
Fasen nu blir det att lirka in sig och klara frukost samtidigt som snickaren är i köket.
Gäller hur som helst att vistas där grymt korta stunder, då det naturligtvis är snickarens domäner.
Och golvet i köket har högsta prio nu, inte irritera "chefen".
Det får, för min del bli en tallrik mangoyoghurt, och hustrun hinner inte med att koka upp sitt ägg.
Handdisk, filfrukost och kyl och frys i vardagsrummet. Fatta vilka problem man har. Man skäms!

Kall frukost är inte min grej. Jag är en grötkille, så é dé bara.
Som tur är skall vi åka till Väddö och hämta hem yngsta dottern från sin skola. Vi slipper alltså vara hemma i snickarverkstaden. Perfekt!
Blir ett skönt avbrott av mina sjukskrivningsdagar. Även om jag försöker ta mig ut nån gång varje dag, blir det lätt att man går och flyter i sitt "Jarmolinne". Lustigt ändå hur man kan få dagarna att gå.
Alltid är det nått psyko (kamrat) som ringer och jag är väldigt tacksam för det.
Just nu försöker jag tänka lite på mina bästa vänner som snart skall åka Vasaloppet.
Ser ut att kunna bli väldigt varmt och således rysarföre.

Ingen fysisk aktivitet i dag. Titta på Tv och äta Polly räknas inte!

SF

Favoritlinne!

Social kompetens!

Är inte att vara pratglad! Synd!
De sista dagarna har jag mött två personer som jag bedömer inte har allra högsta betyg i social kompetens.
Snickaren som lägger om vårt golv i köket och så sjukgymnasten som jag besökte i tisdags.
Men det kan skita detsamma. Det viktiga är att de är bra på det dom ska vara bra på.
Det återstår att se.
Även om en gammal lärare till mig en gång sa att det är resan som är målet.
Om målet är ett fint köksgolv, så består resan den här gången av: Diskmaskinen i badrummet, spisen halvvägs ut på uteplatsen, matbordet är själva snickeriverkstaden, vardagsrummet fyllt av köksutrustning + snickarens samtliga elektriska och övriga verktyg, samt fyllt av sågspån. Man har det ändå väldigt bra!

Fast, min gamla trotjänare, köttbullemacka med rödbetssallad kräver ingen spis. Bara mikro till de frysta köttbullarna och en varmvattenkokare till tevattnet. Vinnare!!

Men lite humor måste snickaren ändå ha. På platsen där spisen brukar stå ligger en avkapad brädbit med texten; "Snabbmat" på. Hinner han klart i morron. Knappast! Inte lika klar vinnare där!

Var ute några timmar med IT-chefen och röjde lite "skogsstigar" i Ågesta. Bara promenad, men väldigt rofyllt, friskt och trevligt. Som vanligt!
Dessutom fick jag hjälp att montera lasthållarna på lilla kokaren. Insåg att det krävdes minst 16 år i skolan för att klara det projektet. Jag hade rätt. Mina 15 år stod sig slätt!

Det som ändå bubblar i mig är ändå: "It´s a matter of time"
I mitt fall, ganska lång tid!

http://www.youtube.com/watch?v=uBbRi27M6Zc

Behövs ingen spis!

                                           

The Cat!

Nu vet jag säkert! Jag är en katt.
Sover 16 timmar per dygn. går ut på spaning i skogen ca 2 timmar per dygn.
Gör inget särskilt 4 timmar per dygn och slutligen äter och skiter sammanlagt ca 2 timmar.
Ja, så va den saken klarlagd. Har nog egentligen aldrig tvivlat.

Lustigt i sammanhanget är det smeknamn jag själv gav mig i  min ungdom när jag tyckte jag var lite duktig i mjuktennis. En fritidsgårdsvariant vi spelade i små idrottshallar med mjuk skumboll.
En stor tennisspelare från dåvarande Tjeckoslovakien, Miroslav Mecir kallades "The Big Cat", pga sin otroliga smidighet.
Det gillade jag, men där kanske ändå likheten med katten sprack rejält.

Blev en timme i Ågestaskogen i den första riktiga solen på två månader.
Besöket hos sjukgymnasten resulterade bara i att han förklarade att jag får vänta ytterligare 3 veckor innan jag kan kvittera ut heliumballogerna och börja bygga muskler. 6 veckor-Enbart läkning. Ingen människas senor klarar det snabbare.
Men va tusan, jag är ju en katt!!

SF

The Big Cat!

Tights!

Häromdagen iklädde jag mig träningstights, i samband med skogsjogg, för första gången efter operationen.
De senaste tre veckorna har jag härjat runt i olika typer av överdragsbyxor och dito jacka.
Har även av bekvämlighet trätt på mig lättare "handikappskor".
Lite mer bök att dra på sig ormskinnsbyxor och knytskor.
Men nu har jag stolt stått i torpet på Ågesta och känt mig som en riktig idrottsstropp några gånger.
Tom mina gamla skokamrater från Icebug med små söta spikar under, har fått vara med.
På rätt väg liksom. Fast jag joggar med mitella, så alla som ser mig förstår varför det går så långsamt.

Rätt bra att ha mitella. Man får mycket hjälp av tje... damer å så.
Annars sitter jag allt som oftast utan min armväska. Skall träffa en sjukgymnast i morron.
Äntligen! Nu blir det plocka luftbollar några veckor.

Idag orkade jag inte ut i det fina vädret. Skamligt egentligen, men är man en kyckling så är man.

SF

Surikat-Onepice/träningskläder!

Ryska handskar!

Vilka rysarprestationer de två sista dagarna.
Man sitter tårögd och inser att man inte är ensam. Längdåkning sitter avgrundsdjupt i folksjälen.
Tom ishockeyexperten i 3.ans studio håller dessa prestationer högre än hockeyguld. Stort!!

Ett reportage, nån disig höstdag, från nån slalombacke i Sollefteå, när landslaget är där och "leker i backen.
Kan liksom aldrig komma ifrån hur många ljusår denna vardagssyssla måste befinna sig från Dubais sandbunkrar.
Det där har jag ju tjatat om tidigare. Tål ändock, en dag som denna, att upprepas.
Så det inte dyker upp några fler gabardinbyxor på nån bragdgala eller så. Någonsin!!

Noterat: Det har varit en fantastiskt väder i Sotji. 5-10 grader varmt, solsken och åkarna kör i kortärmat. Häftigt.
Men! Förutom den där löjliga Stenmarksmössan som de aktiva tydligen tvingas ha på sig efter tävlingarna dyker nu också några suspekta handskar upp. Dessa kan omöjligen ha kommit någon annanstans ifrån, än från saneringen av Tjernobylreaktorn. Ett annat tänkbart ursprung skulle kunna vara från atomubåtssaneringen vid Murmansk. Allt annat otänkbart.
Låt Babsan designa nästa OS-garderob!

Petade runt mig i drygt 75 minuter i Ågesta i dag igen. Blev lite tömd på näring kändes det som. Har blivit lite lustiga mattider nu under ett par dagar. Frukost vid 9.30 och lunch vid 3 tiden. Däremellan  OS-tv!

SF

Strålsäkra handskar!

SVT

Blev ju inga OS-sändningar för den gamla säkra supertankern, SVT.
Tycker nog ändå 3.an sköter sig ok. Bra folk. Djäkligt nice studioledare. Åsså "Elof" i soffan bredvid.
Tänker längd så såklart. Så jättemycket annat ids man ju inte. Åka skidor i rastafrisyr och Red Bull-hjälm på staket, får gubben att fylla på godisskålen istället. Åka pulka och kälke i isrännor går rätt bort också. Har alltid gjort.

Med vad böveln sysslar SVT med? Är det på allvar hela gänget med Jacob Hård och iof grymt kompetenta Blomqvist och kanske något mera tveksamme Mathias Fredriksson i spetsen, sitter framför dataskärmar och tjattar och fnittrar med svenska folket. Livekommenterar! För vem? För varandra! Är dom på plats i Ryssland är det skandal. För licenspengar. Hela grejen är ju jättesjuk ändå. Vicken djäkla cirkus. Dom sitter alltså med fullt betalt(plus feta traktamenten) och tittar på Viasat eller är kanske tom på plats och klappar varandra i händerna och skriker. Som ett kompisgäng framför Tipsextra(finns det programmet fortfarande?)

Den där myssoffan med Popps och diabildsprojektorn senare på kvällen är väl inte mycket att säga om.
Popps é ju bra och trevlig på alla sätt. Förutom att det blir aningen löjligt med just stillbilderna. Marknadskrafterna har talat! Nån kväll satt Chrille Ostbåge där och vräkte sig. Kan dom inte pensionera den mannen och släppa in något annat? Åsnan Ior tex!

Tusan! Var nog ute och småjoggade i nästan 90 minuter på Ågesta idag. Blev lite sliten och fick tom gå i en backe. Rådande väder går inte att beskriva. Måste upplevas. 2 grader, snöglopp, hård vind.
Som ett Nord koreansk fängelse, eller lite sämre.
Guldfiskarna simmade(bokstavligt talat) runt på snösträngen på Ågesta.
Jag hade det bra i skogen, trots allt.

SF

SVT i frontlinjen!

25%

I 4 veckor skall jag ha mitellan på dagtid. ytterligare 2 veckor på natten. Det är inte roligt kan jag meddela. På måndag har det gått 3 veckor.
Ja tänker så här ungefär. Om någon av mina grannar skulle råka ut för samma skada som jag, så skulle ju läkaren säga samma sak till dom. Alltså 4 veckor i mitella. Då tänker jag snabbt igenom mina grannar, och utan att göra anspråk på att känna dem fullt ut och framför allt utan att förhäva mig.
Nog tusan är jag 25 % bättre än grannarna på det mesta jag pysslar med. Vore ju skit annars.
Skulle jag inte kunna kapa 25% av tiden? Ta bort en vecka bara?

Nu fuskar jag ju lite då och då. Pallar helt enkelt inte att gå med "tvångspåse" hela tiden. Jag är verkligen sugen på att slänga skiten, men såklart inte läge att chansa nu.
Har absolut ingen kraft eller rörelseförmåga. Kommer å bli tufft!

Lufsade ut i skogen 45 minuter efter lite tv-tittande. Ren barmark därute. Flurar lite på nya dragningar på vår skogsbana. Rofyllt! Energirikt!

SF

Kommer inte att sakna.

80:-

I dagarna damp det ner en faktura från Stockholms läns landsting.
Utan aviavgift! 80:- per påbörjad vårddag. 1 fakturerad dag.

Alltså: jag tas om hand, sminkas upp, sövs ner, opereras av två kirurger och minst två sköterskor.
Jag får ligga på eget rum hela natten. Bra när inte magen är på topp efter fasta och mycke liggande ställning. På morgonen kommer en sjukgymnast in med nyaste modellen av mitella och pratar en massa nyttigt med mig. Hon fattar inte hur mitellan funkar, men hon är trevlig.
Jag får en fantastisk frukost, bestående av havregrynsgröt, sylt, paprikaklädd smörgås och en varm kopp te.
Två tallrikar med något obestämt, som får skolmaten att framstå som en nobelmiddag, hinner också presenteras för mig under mitt korta besök.
Mitt förband blöder igenom och ICA-Jerrys flickvän byter det efter mycket krafsande och bök, men jag är jättenöjd.

För allt detta betalar jag således jätteynka 80:-. Sverige är ett fantastiskt land. Jag hade en tro på det innan, nu vet jag! Jag är grymt tacksam.
Man njuter framför OS-tv´n, vintern är katastrofal, men jag är på tåget. Tåget som går mot vintern 2015!

SF!

Skulle aldrig klaga!

6.an!

Det är något speciellt med Ågestas långa, 6 km, elljusspår. Har jag möjligen nämnt det nån gång?
I kväll plågade jag på mig mina dubbklädda Icebug. Grymt svårt att knyta skorna med min kraftlösa arm, men ändå. Måste ändå "bränna upp" den gigantiska semlan jag tvångsmässigt snörde i mig till mellanmål.

Hursom. Jag springer ju inte gärna elljusspår. Det är en gammal parfymallergi som ständigt gör sig påmind. Dessvärre gäller det inte bara damparfym utan även herrdofter från samma typ av spår som stör ut vitala delar av min hjärna. Får man liksom leva med. Det går bra när man bor nära skogen.
Men nu på "vintern" funkade det faktiskt. Lite snörester och is kvar på marken påminner ändå om vad det borde vara för årstid. Det lilla blasket på marken lyckas på något magiskt sätt suga upp parfymoset.
Det räcker för att jag skall minnas fjolåret, men även för att få en nästan ohanterbar längtan till nästa år. Och då frisk och stark få mysa runt det nyröjda och breddade, i särklass, bästa elljusspåret i Stockholm.
På skidor!!
Så naturskönt och lagom jobbigt böljar det fram som en högenergiring genom mitt "vardagsrum".
En manchesterprydd skejtbädd på den banan och byxorna är inte torra trots funktionsmaterial.

SF

Om någon hade glömt!

Det ligger i tiden!

Ingen rolig vinter för oss söder om Dalälven. En annan som snart varit med ett halvt sekel har ju sett och upplevt ett och annat.
Vintrarna i början på 70-talet var tusan ingen lek. Då fanns ju inte heller massa självupptagna egomedia att fördriva tiden med, så då fick ju Västboda bollplan i Farsta en stor det av ens ungdomstid. 300 meters isskrap från innerplan och man slapp gå på alla klassfester. Av någon anledning var man ju heller aldrig bjuden. Å det har man ju inte tagit skada av.

Men det "nya" är ju den djäkla stakning. Kan liksom inte förlika mig fullt ut. Förmodligen är det ens bakgrund som spelar in. Tycker det är så förödande tråkigt. Många verkat känna sig hemma, och jag kan bara gratulera. I någon bemärkelse är det ju lite formel 1 och man kör på högsta växeln.
Man börjar helt klart bli gammal.

Vill man vara lite elak. Och det vill man, så behöver vi ju inte använda benen överhuvudtaget.
Och då är ju vägen fram, utan nedvärdering, till Paralympics utstakad.

Lufsade ut med min mitella och någon form av uppvärmningsdräkt och dreglade runt i 45 minuter i skogen.
Skogen ger kraft. Har jag nämnt det tidigare? Inte ens en lam högerarm kan ta bort det.

SF

Rullstolsklubben/årets julklapp

Nu är vi där igen!

I dag sköt Fredrik Lindström ett par onödiga missar. Annars hade han kunnat slåss om bronset.
Tröttsamt! Förutsätter alltså att de andra som missade koncentrerade sig en hel del på att avlägga nödvändiga missar. Hur kan en reporter med en expert från skidskyttefamiljen fortsätta att leverera dessa löjliga påståenden. Själva åkningen gick bra. Mmmmm, , inte så att det gick för fort, så benen skakade?
Nej, det sambandet känns tokigt.

Idag ringde en sjukgymnast från sjukhuset. Skall träffas nästa vecka. Nu börjar den riktigt långa resan
Rise of the triceps och överkropp. Får väl göra en Dario helt enkelt. Fast på en något lägre nivå då kanske.

Kunde inte hålla mig idag heller. Lufsade ut på Mr T´s och min nya del av Ågestareflexen. Den kommer att bli riktigt fin. Var säkert ute minst 45 min. Skönt vårväder. Barmark i skogen. Hemskt för skidåkare, perfekt för en kyckling som jag.
Fick också höra att endast "Guldfiskspåret" på Ågesta och Rudan är öppet. Samtidigt är det en övergalaktisk kö på Huddinges lobotomiavdelning. Där gäller inga vårdgarantier i världen. Bit i nu kompisar!

SF

Idolen!

Digitalt!

Yngsta dottern frågade om jag hade ett tidtagarur att låna ut.
Hon går en utbildning där det ingår att konditionstesta folk.
Javisst! Jag gräver fram mitt första tidtagarur från, typ 1978. Ja menar, hur många farsor har ett tidtagarur i sina lådor? Jag visar hur man skruvar upp klockan med hjälp av stora knappen.
 Kan man se hundradelarna frågar hon.
Ehh, hundradelarna? Tror knappt man är helt säker på tiondelarna på detta analoga mästerverk.
I hennes omräkningstabell står allt med hundradels noggrannhet. Så det blev liksom ingen hjälp.
Tusan vad tiden går fort, He, he!

Årets sämsta väder och jag visar inte snoken utanför dörren. Sovrumsdörren alltså.
Jag har TV i sovrummet med tillhörande fjärrkontroll 2 decimeter från huvudet. En tjock-TV!
Duger gott när "The Hellman" kör hem OS-silvret.
I morron måste jag ut i skogen. Annars växer det mossa inne i skallen på mig. Också!

SF

Gamla Bettan

Mössan!

Fantastiskt med Kallas silver i OS. Grymma norskor trots det tragiska dödsfallet i kretsen.
Men Sveriges OS-mössa. Vem kontaktade Stenmarks morsa. Är det Edsbyns gamla bandymössa som fått nytt liv? Och då menar jag gamla. Inte ens Charlotte såg söt ut i den byfånestruten. Jo förresten, hon fixade det. Men stackars Carl Johan Bergman.
Det är viktiga saker det där.
Annars skötte sig TV 3 utmärkt tycker jag nog. Inte ett enda reklamavbrott under själva tävlingen.

Men det stora i dag är nog att Leksands IF-hockey är helt klara för förnyat kontrakt i högsta serien.
Vilket var årets målsättning.
Min målsättning för året var inte att plocka luftbollar och spela Candy Crush.
Ser fram emot sjukgymnastiken. Trots allt.

Kunde inte hålla mig utan lufsade 3 km i skogen med mitellan. Kanske inte helt perfekt, men vem e helt perfekt?

SF

Något bättre förra gången!

Bekymmer

Hörde om nått nytt sådanadärt livsnödvändigt egoforum på nätet. Ask, tror jag.
Hemskheter har förekommit, ungdomar kallar varandra massa vidrigheter. Anonymt dessutom.
Kränkande va ordet sa Bull.
Tv 4 tar upp det i flera 5 minuters reportage på sina nyheter.
Två drabbade unga flickor uttalar sig om vilka ord det blivit kallade av någon okänd.
Kan ni inte låta bli att vara på detta hemska forum undrar reportern? Man vill ju läsa vad som sägs å så svarar flickorna
Ja vet inte riktigt om jag kan bli så upprörd. Måste väl för tusan gå att undvika mycket av den skit som liksom bara flödar in i våra liv. Det är onekligen bekymmersamt att få leva i världens öppnaste och friaste land.
Huga!
Några som hade tur att de inte bodde i Kina, var annars de stackars krakar som inte riktigt hann med när den Ryska mänskliga flaggan skulle vaja lite fint i dag på OS-invigningen. Hade som sagt aldrig hänt i Kina.
Åtminstone inte för dessa individer, två gånger.

SF!

Bara ringarna kostar vad Sverige trodde att vårt OS skulle kosta.

Gått ner!

Lite i vikt. Skulle ju kunna vara positivt för många medmänniskor.
Kunde ju annars tänka att det kunde smyga upp en aning, då de fysiska aktiviteterna i stort handlar om tandborstning och gå ut med soppåsen. En snabb titt i spegeln ger det mycket otrevliga svaret.
Överkroppen tynar bort. Va givet inget muskelpaket innan skadan heller, men nu är det riktigt, riktigt illa.
Tog bort stygnen i dag och gick ner ytterligare 3 gram.
Nu behövs inte en sjukgymnast. Nu snackar vi trollkarl!
Givet långt kvar till någon form av skidåkning, men marknadens lättaste stavar är inte längre någon prylnisse-produkt. En ren måsteprodukt. Den har jag! Plockar Thailändare blåbär!

IT-chefen och jag röjde upp en riktigt trevlig förlängning av Ågestareflexen. Man måste ändå tänka framåt.
Skogsmys när det är som bäst.

SF

Kommer inte att räcka!

Farsta!

Satte promenadrekord i går tror jag. Vandrade hemifrån Skogås förbi föräldrahemmet i Farsta.
Där ringde jag på för att försöka gama åt mig lunch och möjligen bilskjuts hem. Långnäsa!
Ingen öppnar och jag måste utsvulten och törstig lunka hem till åsen igen.

Kunde inte låta bli att vandra upp på höjden ovanför gamla Larsbodaskolan, där jag började min skolgång för snart 50 år sedan. Där skolan låg är det nu en massa fina nya bostäder. Uppe på höjden där mina gamla skolbaracker låg är ingenting kvar. Utom den lilla bergknallen där jag minns att jag blev jagad av Leffe i parallellklassen. Gick nog i femman då. Gjorde 60 meter på 9,6. Elake Leif gjorde 9,9. Vilket han tydligen aldrig kom över. Det räddade iaf mig från stryk ibland. Klart man känner sig ung, men ändå. Nästan 50 år sedan man lärde sig multiplikationstabellen utantill av fröken Ylva. Upp till tolvan var det som gällde då.
Inget mesande till tio! Allt var tuffare förr!
Det är väl i stort sätt den jag kommer ihåg från den tiden. Åsså Leffe givetvis!
50 år? Vad hände?

Kan nog också erinra mig några gymnastiklektioner i baracken bredvid. Typ lägenhetshöjd (2,40) i takhöjd och riktigt smalt. Det var typ som ett klassrum. man stod på sin vita prick och struttade i sina vita sockiplast.
Detta var några år innan de blå(för pojkar) kom. Idag kan ju alla ha vita eller blå. Utvecklingen går ju framåt.
I omklädningsrummet hängde den blå gympapåsen med den genommögliga handduken. En klassiker, större än Vasaloppet.

Drog en 25 minuter på spinningcykel i kväll. Blev ändå lite svettig, men det beror nog mer på att jag cyklar inomhus.
Jag är en utekille. Jag vet det nu. Jättetydligt!!

SF!                                                                          

En svensk klassiker

Svåra att få tag i!

Umeå!

Har blivit kulturhuvudstad för ett år. Jodå! Känns nog rätt om man gräver rejält i sina tomma kulturfickor.
22 mille kostar det kalaset. Och då ingår fånen som fryser ner sig ett stort djäkla isblock i tre dygn. Prisvärt.

Nä jag vet inte med "kultur". Får många gånger en känsla att det är nått som liksom ska va, nått som inte egentligen kan ifrågasättas. Ju konstigare ju bättre. Den som skapar har full frihet. Offentliga platser smyckas ut med vad tusan som helst. Givetvis med offentliga pengar. Vilken annan företeelse skull kunna få fungera så.

Kan väl också känna att nödvändigheten att driva vård, omsorg, och kanske tom skola i vinstsyfte inte alltid är klockrent. Å andra sidan skall man veta att utan jämförelse finns absolut ingen garanti för att dessa tre tunga drivs effektivt och bra. Fanns ju en anledning till att alla utom V var överens om det.

Hur som, några krakar i Umeå ifrågasatte kulturshowen i staden, men inte utifrån kostnaden, utan utifrån att man på nått sätt försökte marknadsföra sin metropol med hjälp av dansande samer, fyrverkerier, renhorn i lyktstolpar och levande iskuber. Fult med marknadskrafter inom kultur. Då kanske folket inte skulle välja "rätt". Kultur é ju vad konstnären anser, eller artisten. Eller möjligen någon rödhårig kulturkonsulent med Di Leva-klänning eller getskägg. Sånt där vet man ju heller ingenting om.

Det man vet är att de ihåliga jättekuberna på Trångsunds pendeltågsstation kostar 6-siffrigt.
Dom har inte jag varit med och valt i alla fall!

Promenerade säkert över 75 minuter i dag och gjorde ett löpryck i en backe på ca 37 meter.
Jodå löpformen finns där................ Inte!

SF!

Vem har valt dessa?

En av tre!

Kommer inte till start under Vasaloppsveckan. Finns alltså hopp för mänskligheten.
Kan tyckas vara en hög siffra. Aningen låg, om någon frågar mig. Någonting därute, utanför Ågesta, håller på att beröva oss traditionella skidtävlingar. Långloppen pluppar upp som likmaskar på ett kadaver.
Och alla är på. Plånboken styr, men fanns inga missbrukare, så fanns inga droger.
Hur osannolik det än kan låta, så älskar flugan bajs! Och han är inte ensam!

I år körde typ 37 damer SM i dubbeljakt och drygt 70 snubbar motsvarande.
Färre trevliga, små lokala tävlingar för ungdomar(och äldre) arrangeras.
Är detta endast av godo? Tycker barn om Vasaloppet? Vad vet jag?
Dom gillar iaf sjuka dataspel, Så kanske ändå Vasaloppet är bättre.
Själv spelar jag hellre Candy Crush i fem timmar än åker Vasan.
Fast jag har haft fel förr!

SF!

Jag kan ha fel!

Nästan en vecka!

Tog det för mig att, i princip ensam, äta upp min sparade bruna Aladdinask.
Den där unika, ni vet, som bara finns i juletid. Jag hade sparat en sådan till mig själv. I händelse att jag skulle vara värd den någon gång. När jag kom hem efter operationen var det inget snack.
Å nu är båda lagren kliniskt tomma. Tycker ändå det är bra gjort att sega ut på den en hel vecka.
Jag vet nära vänner som inte skulle låtit den överleva 24 timmar.

I dag promenerade jag med hustrun 2,4 km på Rudan i snöslasket.
Pratade med minst 6 klubbkompisar. Snacka går ju alltid bra!
Det är den nivån nu. Känns så där. Den här resan kommer att bli lång, även om jag någonstans kan hoppas på att motivationen borde öka med kuben på talet, så att säga. Det där sista är bara spekulationer.

SF

Bara mörka- Inte ett enda äckel!